Mohahahaha...haha...haha..haha :D

Jisses ja blir så himla trött...men samtidigt så himla glad, skadeglad kanske man ska säga ist?
Fick just ett mail om en fruktansvärt fjantig konversation om vad folk antar är relaterat till vad ja skrev här på min blogg för över 10 månader sen! (?) Haha antar att dessa två människor som är 3 respektive 10 år äldre än mig fortfarnade är i fjortisåldern och inte kan släppa saker...antagligen för att allt är såå himla sant och alla kan intyga det...skrev det på bloggen för att tillslut fick det vara nog-sen att hon polisanmälde mig och att poliserna skrattade åt henne hör inte hit haha :p
Den andra tjejen (som förövrigt "hatade" henne och sa exakt samma saker både till mig o en annan gemensam vän samtidigt) håller väl på att bli bundis med henne då hon inte mår så jävla bra själv...är ju kanske inte så konstigt att 2 puckon gaddar ihop sig när inga andra vill vara med dom?
Jag menar, vad är man för en mor då du skriker på din unge utanför ICA så pass mycket att en kille i din ålder blev orolig och har berättat det för masssor av folk...hmm då kan man ju undra hur det är
bakom stängda dörrar-antagligen får den lilla flickan trösta dig o lyssna på massa skit hela dagarna...vet ju själv vad du gjorde en gång då du bara skrek med henne i famnen då det hade regnat och du fick bära henne...inga vackra ord hon fick höra då om några människor i hennes liv-jag blev själv rädd för dig och åkte om du minns?!
-----------------------------------------------------------------------
Den den andra ska vi inte tala om, herregud där vill ja inte ens gå in på då man är sjukt äcklad av situationen med de killarna...mohaha människor alltså :p Är sååå himla glad att ***** kom därifrån tillslut...och det är sååå härligt att se han så himla glad och lycklig som han förtjänar att vara =)
Anledningen att ja är så barnslig och skriver detta här på bloggen är att ja är så himla glad...kanske inte för att dom mår dåligt (men bara kanske) utan för att jag har brytit upp och fått ett liv där ja verkligen trivs...just i sådana här situationer så märker ja verkligen vilken tur ja har och hur bra jag har det men min familj, min man och mitt hus...ja har alltid stöd, pengar, vänner och aktiviteter...men framförallt så är ja så glad över att ja inte behöver oroa mig för att ja ska klarar mig "nästa vecka/månad" utan har en stabil och ljus framtid med människor ja verkligen älskar...det är ett sant previlegium som alla borde få...även dessa två tjejer ja skrev om tidigare...vill ju ingen något ont men i vissa fall så förtjänar man faktiskt all skit-tyvärr....


Lämna ett spår

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0